Två präster och en präststuderande var ute på sjön och fiskade. Rätt som det var blev den ena av prästerna sugen på en kopp kaffe. Han klev ur båten och gick på vattnet in mot en ö där de hade sin fikakorg.
Den präststuderande blev förundrad. Tänk vad en stark tro kan åstadkomma! När prästen druckit sin kopp gick han på vattnet tillbaka ut till båten.
De fortsatte att fiska en stund och rätt som det var blev den andra prästen sugen på kaffe. Även han klev ur båten och gick på vattnet in mot ön. Drack sin kopp och gick samma väg tillbaka ut till båten.
Den präststuderande var alldeles till sig. Mycket hade han upplevt i sin starka tro men det här var verkligen ett mirakel utöver det vanliga.
Nu hade även den präststuderande blivit lite kaffesugen. Han kände sig oerhört stark i sin tro och tänkte att han min själ inte skulle vara sämre än de båda prästerna. Han ställde sig därför upp och klev ur båten. Då sjönk han som en sten ner i det kalla vattnet. Det här hade han verkligen inte räknat med. De båda prästerna hjälpte honom upp tillbaka i båten. När han fått av de blöta kläderna och tagit sig samman frågade han förbryllat de båda prästerna: "Hur kommer det sig att ni kan gå på vattnet och inte jag? Är det något fel med min tro?"
Den äldste av prästerna svarade: "O nej! Du är en god människa och din tro stark käre broder men det gäller att veta vart stenarna ligger också!"
Hämtad ur Varför växer gräset? av Kull & Hallberg
Comments